En ihålig stubbe, dvs ett hôl.
Inte mycket att ta kort på, men nu gjorde jag det ändå.
Isformationer vid vattenfallet.
Härligt att höra smältvattnet rinna under isen.
Vår i Rudsgården.
Kerstin undrar varför dessa "prickar" är där.
Kristina och Ludvig är här på väg upp till Harlycka.
Kerstin sitter inne i Harlycka och både skriver och läser i gästboken.
En ödeholk eller ...
Charmigt!
Skymningen lägger sig över Köla.
Promenaden i Rudsgården avslutas med fika hos Gertrud.
- Hur stor sockerkaksbit ska du ha? är Gertruds fråga till mig.
Promenad till ingen nytta pga av allt kaffebröd som Gertrud bjöd på och jag smakade på allt.
Gott var det!
Tack Gertrud ( och Kerstin )!
/Mona
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar