Efter en trevlig dag på många sätt och vis i Arvika så åker jag tåget hem till Åmotfors igen.
Min dag i Arvika började på Spa. Härligt med någon timme egentid där.
"Fräsch som en nyponros" går jag till Olssons brygga där många av mina arbetskamrater har samlats för att äta och dricka gott samt umgås.
Aldrig fel med god mat...
Jag gottade mig med räkfrossa, passionscheesecake, kaffe Karlsson, vitt vin.
Så gott!
Dags att åka hem!
Månegubben håller mig sällskap i sommarnatten när jag väntar på tåget.
Å där kommer tåget.
Å där passerade vi Ottebol station.
Åmotfors station i härliga sommarnatten. Närmare sig tiden för midnatt.
Mötte denna lilla groda på min vandring upp till Skog. Var det en prins måntro, som ville ha en puss? Eftersom jag inte anser mig vara i behov av någon prins så blev det inget pussande i denna sena timme.
Månegubben finns som sällskap ända till min ytterdörr.
Ingen av mina gubbar var på något vis intresserade av att möta mig i den sena natten. Det var ju fotbollsEM på tv och matchen skulle precis avgöras med straffar. De är naturligtvis ursäktade av detta. Jag har ju haft både månen och en ev förklädd prins som sällskap.
Jag öppnar dörren till vår lilla stuga.
AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA
Där står Jonas på knä för mig, men abolut inte för att fria. Utan för att skrämma livet ur mig, tror jag. Han står på knä i mörkret och med en ficklampa lyser han upp sitt ansikte samtidigt som har BUUUUUUAR.
Jag uttryckte min rädsla med ett ganska digert dåligt ordförråd.
Mitt hjärta lugnar ner sig.
Jag går förbi "spöket" och in i mörka köket.
BUUUUUUUUU
Hjälp, ett spöke till på knä och med ficklampa.
Nu vet jag inte riktigt var mitt hjärta är ...
Mitt dåliga ordförråd används återigen.
Nu kan man ju börja fundera på varför jag inte pussade grodan.
Spöke eller prins ?
Omedveten om valet, valde jag bort en ev prins denna natt för ett stort och litet spöke.
-------------
Till saken hör också att jag "skröt" lite för de sista arbetskamraterna om Jonas romantiska ådra. Troligtvis skulle han sitta ute och elda en härlig brasa och vänta med ett glas vin när jag kom hem. För det har faktiskt hänt förut några gånger.
Men som du har läst, man ska aldrig tro sig veta vad som kommer att hända.
------------
Men visst trivs jag alldeles förträffligt med min lilla stolliga familj.
/ Mona
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar