Söndag och känner att jag vill ut och "se världen". Jag föreslår Jonas att vi ska åka på egen älgsafari. Han nappar på idén. Själv kan jag tycka att det är lite tant- och gubbvarning, men vad gör det. Anledning till detta är att sist jag var på älgsafari var med gamlemormor och gamlemorfar. I Anglian åkte vi runt i Gunnarskogsskogarna och letade älg och var bilsjuka. Jag kan inte komma ihåg att vi någonsin såg någon älg, men jag är säker på att mitt minne spelar mig ett spratt med detta.
Med kameran i knät tar jag plats bredvid Jonas i bilen och vi kör mot Solberga, Lunden etc i Köla. Vi har hört talas om att här ser alla alltid minst mellan 10 -20 älgar. Då måste väl vi få se någon enstaka. Ett "säkert kort" om man vill se älg alltså.
Men ack så fel...
Inte var vi några bra älgfinnare. Det slutade med att vi åkte upp till Valfjällstoppen för att se solnedgången. Skynda, skynda innan solen är borta.
Långt där borta ser vi Eda kyrka
Hugn och Ränken
"Panna" i Åmotfors
Men, när vi åker ner från Valfjällstoppen springer det en älg över vägen framför bilen. Men inte ville den bli fotograferad på nära håll. Men jag får ändå ett bildbevis på att vi fann en älg eller var det den som fann oss.
Månen var på plats när vi åter var hemma på Skog igen.
Ett nästan misslyckat älgsafari men trevligt hade vi det ändå. Det blev ett solnedgångssafari i stället som slutade med att vi trots allt fick se en älg.
/ Mona
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar