Min allra första arbetsplats

Jag slutade hemtekniska skolan i Åmotfors fredag 8 juni 1982.

Jag började mitt första allra första jobb måndag 11 juni 1982och det var här på Värdshuset i Åmotfors. Jag jobbade den sommaren, och jobbade extra senare.

Mina chefer var då Lisa och Per Bohlin. Vad mycket jag lärde mig av dessa två människor. Vad många smörgåstårtor jag fick vara med att göra. Lisas smörgåstårtor, så goda och "kända". Lisas bästa tips till mig som jag fortfarande använder är att alltid hälla (tjock)grädde på köttet, vips är såsen färdig (nästan ungefär så).

Mina första arbetskamrater förutom Per och Lisa var Laila, Inga, Anita och IngaMaj.

Vad mycket jag fick uppleva när jag jobbade här. Det finns så många roliga, intressanta, trevliga, spännande, konstiga, besvärliga etc människor att möta när man jobbar på hotell och restaurang. 

Framför allt under min studietid ( början av 90-talet ) jobbade jag till och från extra på Värdshuset, som senare bytte ägare (Marie Englund) och namn till Värdshuset Vita Älgen.

Jag har många roliga och trevliga minnen från min första arbetsplats.

Jag vill komma ihåg att min lön var 18,50 kr/timmen. 

Känslan av att sätta sig vid bordet som var placerat mitt på golvet i köket och se när Lisa räknade ut min första lön ( hade veckolön ) var underbar. Pengar direkt i näven varje måndag. Jag gick på Konsum och köpte mig ett par träskor för delar av första lönen. Lycka!

-Fröken, vill du vara snäll och beställa en automobil till mig. 

Jag skyndade in i köket till Lisa. Han vill att jag ska beställa en automobil.

Mona, du ska ringa en taxi. :-) Borde jag kanske ha kunnat räkna ut själv, men det gjorde jag inte.

Det var enda gången någon titulerade mig fröken ända tills den dag jag hade 258 000 kr i studieskulder och året var 1996, för då kallades jag fröken igen.

Samma herre tyckte inte om att pappersfemmorna ersattes med mynt. Därför, vid ett tillfälle, tyckte han att jag skulle få myntfemmorna som både han och hans herrbekanta vid samma bord hade i fickorna. Tack!

Tack till Lisa och Per som lärde mig så mycket, även Marie Englund vid senare tidpunkt i livet!

/ Mona

Håvilserud 3 januari

Jag, lillasyster Camilla, systerdotter Sofie, systerdotterson Alvin, Silver och Buster besöker mamma och Åke i Hôvvesche.

Jag lär mig aldrig om det stavas Håvilserud eller Hovliserud.

Dagens väder bjöd på strålande vinter i mitt tycke.

Jag  tog med kameran och Camilla tog med hundarna och så skyndade vi ut innan solen försvann.

 "Alva" som jag inte alls vet namnet på ligger öppen och spegelblank.

... och vid "alvas" strandkant ligger denna båt.

Camilla och Silver njuter av den underbara vinterdagen.

Buster

Silver

Redskapsbod

I mamma och Åkes gran hängde denna fina kula...

  

 ... och denna fina gris som Marcus har gjort i sin tidiga barndom.

 Tack till mamma och Åke för fikat.

Så avslutar jag detta inlägg med en bild på min allra bästa ( och enda ) lillasyster Camilla och allra goaste Alvin ( Camillas barnbarn ).

 / Mona

 

Gott Nytt År, 2013

 

Inte mycket snö på Skog denna nyårsdag, tyvärr.

1 januari 2013 kändes mer som vår än vinter.

 

Gott Nytt år 

önskar jag oss alla! 

Gran Canaria 23- 30 dec, del 3, platser vi besökte

Platser

Biltur
"Bilen Renault Clio blå
med utslitna däck,
tar oss den 28 från
Maspalomas väck"  

I 8 timmar var vi ute på tur denna dag. Vi satt mycket tid i bilen som sakta rullade på mycket slingrande vägar och njöt av vyerna som landskapet bjöd. Det visade sig att vi endast kört 22 mil ... 

 När vi kom upp på lite högre höjd åkte vi genom en härlig (pinje-)skog.

S.T Lucia

I S:t Lucias museum fanns ett svenskt rum med bl. a 3 montrar luciakronor.

Marcus poserar vid tavlan som visar hur museet ser ut, ett litet palats.

" Grottby"

Här bor människor i hus som är byggda inne bergen.

 En mysig bysluttning. 
Men inte avundsjuk på de boende som har turisterna precis vid ytterdörren.

 En restaurang som inte var den bästa när det gällde det ätbara. 
Enligt en bekant så är restaurangen en bit längre in längs vägen mycket bra. Där finns det tydligen mera "mys" att se också.

1949 m ö h

Små byar lite här och där bland berg och dalar.

Luften var kyligare här på toppen så en kopp varm choklad smakade jättegott.

Teneriffas högsta topp längst bort i bilden.

Vi såg ner till Las Palmas, Gran Canarias huvudstad.

 Slingrande vindlande vägar som klättrar längs bergssluttningarna.
Det var fina asfalterade vägar som oftast hade stadiga vägräcken, något som gjorde höjdrädda Mona mycket gladare och tryggare.

Jag och Teneriffas högsta topp längst bort i bilden.

Militär radiostation på toppen.

Maspalomas öken 
  En öken som innehåller sand som har blåst hit från Sahara.

I denna stund när vi är i öknen så blåser det rejält uppe på sanddyner vilket verkligen visar att öknen är i ständig förändring. Häftigt, även om det resulterade med sand i både ögon, kameralinser etc

  Faros fyr

 

Lediga, sol och sand.
 Inte några vi känner, inte heller vet de om att de blir fotograferade.

 Kunde helt enkelt inte låta bli att hoppa omkring i sanddynerna.

Marcus övergivna skor, helt säkert fyllda med sand ...

Min hand i den varma sköna sanden...

Jonas fot är på promenad ...

När vi for hem dem 30 december insåg, i alla fall jag och Jonas, att en vecka är alldeles för kort tid att vara här.
Men trots det så är "borta bra men hemma alltid bäst".

Vi landar i ett regnigt Göteborg kl 19.00, 30 december.
Kl 1 natten 31 december är vi så åter på Skog, skönt.
Bara ett litet "smolk i bägaren", pannan hade stannat så det var endast 5 grader varmt i stugan. 
Vi myste till det hela med att elda i kaminen och koka glögg. Jonas bytte snabbt munstycke till panna. Snart var så varmt och gott i stugan, skönt!

/Mona