Två dagar i Lima Dalarna

 Lima kyrka så ståtlig och så grann.

Jag gillar att ta kort av kyrkor, de är så fina.

Gofisen Alvin gör sig klar för att "ta kvâl".

Familjen Rauséus/Nygårds nyrenoverade kök bjuder stor sittplats till Alvin på  arbetsbänken. Här tjuväter den lille charmören  chips. Men vem skulle kunna låta bli den skålen när den står så nära. Inte jag i alla fall. Vi tjuvåt allt båda två :-)

 Eftermiddagen tisdag 25 februari bjöd på sol och varmgrader. Jag åker 6 km längdskidor längs Västerdalälven med start i Kläppen.  Skidorna fungerar bra dvs de duger gott åt mig och de "åker inte bakåt" men glider hyfsat framåt. Då är jag nöjd :-)

Efter min tur längs älven åker jag stolliften upp till toppstugan på Kläppen för att köpa mig en riktigt god kaloribomb dvs choklad m grädde och kanelbulle. Lite för mycket socker i chokladen men annars så gott.

Jag väntar in Marcus och Melker som har varit i backarna hela dagen.

Jag får njuta av solnedgången från Toppstugan.

Underbart!

 Kläppens backar

Här roades sig Marcus och Melker i dagarna två.

 Å hopp!

Här sitter familjen Nygårds/Rauséus, som bl a lånar ut sin soffa och bjuder stor gästfrihet, och tittar på tv. Tack och bock!

Familjen kommer inom det närmast att utökas med ytterligare en familjemedlem och vad det blir vet inte jag men jag väntar med spänning på den nya lilla släktingen.

Sofie har dukat frukostbordet.

Snart är Marcus och Melker redo för ytterligare en dag i backen. 

 Hej då, nu sticker jag till frissan. Glöm inte låsa när ni gå, säger Alvin.

 Sofie ( eller är det Daniel ) som har pyntat det fina nya köket med två vackra blombuketter. Tulpanerna är verkligen vår.

 

Mina slitsamma skidtur

Jag ville allt åka längdskidor dag 2 också. Med gott humör gav jag mig ut i spåren precis som igår. Men oj vad konstigt det var, fungerade inte alls lika bra som igår. Spåren var isiga och skidorna gick både framåt och bakåt utan större ordning. Jag kom då att tänka på matteuppgiften om snigeln som klättrar upp för en brunn. Han klättrar 3 m varje dag men kanar ner 2 varje natt ... Ungefär så kände jag mig nu i skidspåret. Gav upp efter en km som troligtvis blev 2 km (kändes så i alla fall) :-) Armarna var slitna och jag hade inte bättre vett än att jag skyllde på att stavarna (ärvt av Jonas) var för långa. Annan anledning kunde ju inte finnas ;-)

Men på tillbakavägen till bilen kom jag på att jag kunde köpa mig ett par stavar som var bra i längd samt få info om hur jag skulle valla. Mot Kläppens skidshop. Efter 10 minuter och x antal hundralappar fattigare (nya stavar samt klisterremsor) och proffs på att valla så klistrade jag klisterremsor på skidorna. Underarbetet hoppade jag över, så noga kunde det väl inte vara. Och förresten de klisterremsor som Jonas satte på skidorna för två år sedan var bortslitna och annat har vi inte gjort med dem. Inte mycket att göra underarbete på.

Humöret på topp, igen.

Ut i spåren. Nu åkte jag varken framåt eller bakåt. Så bra var jag att klistra remsor på skidorna.  Geav mig ändå en chans, bara jag fick slita lite på klistret blir det nog bättre var min tanke just då. Nu var det detta med för långa stavar, vilket troligtvis inte var den enda sanningen. Oj, vad trött i armarna jag var, trots rätt längd på stavarna. Jag gav skidorna chansen i 1 km sen önskade jag verkligen att det fanns parkbänkar utefter spåret som jag kunde vila mig på men så var icke möjligt då avsaknade av parksoffor var stor längs med Västerdalälven. :-) Pust å suck å stön!

Jag hann tänka mycket på denna skidtur ;-) För jag tänkte också på de stackars skidåkarna på OS som hade vallat fel. Nu förstod jag precis hur både de i vallarboden och skidåkarna kände sig :-)

Åkte till Sofie och Alvin för att fika vilket passade mig mycket bra just nu.

 

 Nyklippt och glad!

Steker pannkakor.

Snart är vi hemma i Åmotfors igen.

Här passerar vi Gräsmark kyrka som är upplyst i mörka tidiga kvällen och speglar sig så grant i den spegelblanka sjön.

Vädret dessa två dagar har bjudit regn, sol och varmgrader. Inget bra väder för vasaloppsåkarna då spåren är i stor fara.

 

/ Mona