Etapp 2, avstickare till Kronefjället 16 mars 2020

Vi lämnade pilgrimsleden för att gå upp på Kronefjället som bjuder en fantastisk utsikt över Skillingmark och ända in till Norge. Enligt Runkeeper så var det ca 850 m att gå uppför, värt vartenda steg. Men först besökte vi vattenfallet i Kronan.

Här visas vägen till Grävbacka och det är 2 km dit. Men dit ska vi inte idag.

 Vattnet kommer forsandes från Kronetjärnet.

 Regnbågen fanns där i vattnet men den lyckades jag inte fånga med kamerans öga.

Nu var det ju detta med Kronefjället som jag har tjatat om så mycket.
Jonas möter upp oss här vid Kronan för han vill också upp på "fjället". Vi måste vända tillbaka någon kilometer.

Denna bilden tog jag när vi var på väg till Skillingsfors där vi skulle parkera bilen. Kronefjället är alltså på andra sidan Björklången.
När man ska upp till utkiksplatsen så går man upp ungefär bakom busken bredvid björken dvs lite till vänster i bild. Tittar du noga mellan grenarna så kan du kanske se lite bebyggelse, där finns en parkeringsplats och skylt. Detta måste vara en av de bästa vägbeskrivningarna jag någonsin givit. Sen går man då ca 850 m. Målet är ungefär rakt över den lilla söta röda stugan som inte heller nästan syns i bilden.
Åk dit och upplev detta själv, du ångrar dig inte. Bry dig inte om min virriga vägbeskrivning. Åker du bara på rätt sida av sjön så "ordner dâ sâ ska du se". Du kan inte missa :-)

Å där har vi den lilla röda stugan som nästan inte syntes på förra bilden.

 En riktigt trevlig skogspromenad.

 Vi har då nått vårt mål.

Första bilden från denna underbara plats.

 Skillingmarks kyrka syns i bilden.

Där nere på vägen har vi vandrat.

 Får passa på att föreviga mig och Kerstin när Jonas är med och kan agera fotograf.

Det börjar skymma.

Efter att vi hade fikat och njutit av solens sista strålar vände vi frusna neråt. Det blev fort kallt när solen försvann. OK, Kerstin frös inte. På nervägen plockade jag med mig material för att jag ska kunna tillverka mig ett pilgrimskors. Eftersom jag var ganska frusen om fingrarna fick själva tillverkningen vänta tills jag kom hem.

Vi avslutade denna etapp med att vi körde Kerstin till bilen i Skillingsfors.

Om allt går enligt planerna fortsätter etapp 3 onsdag eftermiddag 25 mars med start i Kronan och avslut vid Vadjungens badplats.

Tack Kerstin för denna trevliga pilgrimsdag. Tack till Jonas som hämtade oss och följde med upp på "fjället".

Allt för nu!

/ Mona

Pilgrimsvandring etapp 2, längs Björklången 16 mars 2020

Måndag 16 mars 2020 direkt efter jobbet i strålande solsken och vårtemperatur valde vi att gå vår etapp 2 på pilgrimsleden. Idag passerade vi inte något ställa att stämpla i vårt pilgrimspass. Vi gick en sträcka av leden på ca 6 km. Som ni märker har vi inte på något vis bråttom och kameran är en central del av vandringen.

När jag var på bolaget veckan innan så tittade jag till i nyheterhyllan och se vad som fanns där. En öl som heter Pil&Grim. Naturligtvis kände jag mig "tvungen" att köpa varsin till mig och Kerstin. Jag ska överraska henne när törsten gör sig påmind på vår "gå-tur" .

Pil&Grim
Motivet på flaskan är hämtat från Pilgrimstapeten, Utmarksmuseét, Ransby.

Följande finns att läsa på etiketten: "Från Hammarö till Nidaros … Pil &Grim är ute på ett mödosamt äventyr - men vägen är aldrig för lång eller svår för den som har ett mål i sikte! Vår egna pilgrimsfärd ekar ekologiskt & denna ljusa, friska ale är tillägnad alla oss strävsamma livsnjutare!"

Spisbryggeriet i Branäs     www.spishyllan.se

 I väntan på att jag ska jobba färdigt … Klara, färdiga, gå!

Vårt pilgrimsmål för dagen ser ni på kartan. Vi gjorde en avstickare upp till Kronefjället och den avstickaren kommer visas i ett eget inlägg.

Starten gick av stapeln i Skillingmarks centralort Skillingsfors. Det var ju här vi avslutade etapp 1. Här finns en markering som visar att Skillingmark är en egen stat mellan Sverige och Norge.

Har ni sett vilken underbar väg att vandra? Det är gamla järnvägen som är en del av pilgrimsleden. Vattnet heter Björklången. Vårsol, vatten, vårvärme och blå himmel, underbart. Detta kom att bli en perfekt eftermiddag.

Vi mötte endast två bilar under de timmar vi vistades längs vägen.
Lugn rådde och vi gott mådde.

Vi hade vatten på båda sidor av vägen då vårfloderna var i gång. Ljudet från forsande och porlande vatten förstärkte vårkänslorna.

Ett strävsamt par … "Tänk å väre sô stônete" … och absolut ska växa på en kal bergvägg.
Men vem är väl jag som tror mig veta bäst var dessa trivas och växa bäst.

 Här ser ni det strävsamma paret i mitten och till höger i bild.

Som sagt, mycket forsande vatten. Nu var vi nog vid Mörtebäcken och då lämnade vi Skillingmarks socken och trädde in i Jarnske (Järnskog) socken. Det gäller att ha koll på gränserna

 Ett hål med en trästolpe runt.

 Här är det bara fantasin som sätter gränser för vad du ser. Först såg ett hundhuvud ...

 Ovanför denna lilla idyll ligger Kronefjället.

Nu tror de flesta av er att Kerstin tar en bild av en blomma/växt eller ett lite djur som vaknat ur vinterdvalan. Men ack så fel ni har i så fall. Nu har hon nämligen blivit överraskad med  ölet Pil&Grim och det är nu flaskan hon ska föreviga när den ligger där i vårgräset. Hon blev jätteglad så det gjorde jag ju bra.

 Två små solbelysta öar innan skuggan lägger sig över dem.

 Om jag skulle utnämna någon bild som dagens bästa får det bli denna lilla-ö-bild där solen strålar lyser upp träden i annars en skuggig plats.

Det är väldigt trevligt med bilder och jag vill verkligen visa er hur vackert det är i västra Värmland. Men naturligtvis så gör sig bilderna allra bäst om man upplever dem själv och inte genom en kameralins.

I nästa inlägg får du följa med upp på Kronefjället.

/Mona

Etapp 1, 26 feb 2020 Högsäter, Hångstad. Klevane, Skillingmark

Då är vi på gång … gång 😉

Istappar, en inte helt vanlig syn denna vinter.

Högsäter

Å där, precis vid vägkanten stod det två stolar. Bara att sätta sig för att vila och njuta av sol och omgivning.

På Nordsjön låg det is.

Underbar slingrande väg längs med Nordsjön.

Vi ska till vägen där borta.

Kerstin hade koll på märkningen så att vi följde rätt väg.

En vacker gammal stenbro. Kerstin berättade att hennes pappa vaktade den här bron under andra världskriget. Här skulle inte fienden komma över.

Vägval och Kerstin drogs åt alla håll. Det slutade med att hon valde vägen rakt mot mig, mot Hångstad alltså.

Vart leder trappan?

Lite lätt på sné i Hångstad

Hångstad skola. En bekant till mig, som bor här i närheten, berättar att tredje våningen byggdes till för att få en gymnastiksal.

Klevane. 

Lite bakom mig ligger på en liten höjd finns en minnesskylt om att här har funnits en skola. Den skolan hade då en fantastisk utsikt över Asksjön.

Kerstin tog sig en vilostund för att lapa solens varma strålar även om det blåste lite småkyligt.

Klevane gamla kyrkplats. Här stämplade vi vår första pilgrimsstämpel.

Tankshinder rätt ut i Asksjön.

Rötter och stubbar kan vara så spännande och vackra.

Stutöga, en "vattenpöl" mitt i skogen.

Gårdstjärnet med Boda på andra sidan.

Då har vi alldeles strax nått vårt satta vandringsmål för dagen dvs vi är framme vid Skillingmarks kyrka. Björklången låg framför oss.

Lite blött åt fötterna, rötterna menar jag.

Där står Skillingmarks kyrkan så stolt, vacker och grann.
Här stämplar vi vårt pilgrimspass för andra gången.

Bråttom hade vi då inte när vi vandrade dagens dryga 10 km på 5 timmar och 45 minuter. Tid som har använts till vandring, rekreation, prat, återhämtning, fika, mera prat, fotografering, njuta livet, mera prat … bara trevligheter alltså.

Nu hade jag och Kerstin tänkt oss våfflor och kaffe vid hembygdsgården. Eftersom det var sportlovsvecka så trodde vi att de kanske kunde tänkas ha öppet. Men så var inte fallet och vår besvikelse över missade våfflor var stor. Vi var ju så hungriga. 

Vi satte oss i bilen och åkte tillbaka till gränsen där Kerstin hade sin bil parkerad. Sen rattade vi varsin bil till ...

... Koppoms pizzeria. Det smakade så gott med pizza.

Tack för idag Kerstin. Jag har haft en trevlig och solig vandringdag tillsammans med dig. 

/ Mona