En trevlig bruksmiljö med ett trevligt museum, väl värt ett besök.
Musikpaviljonen, men den står inte på sin ursprungliga plats.
Tänk vad trevligt om de kunde renovera de gamla arbetarbostäderna och låta oss se hur folk bodde när Eda glasbruk hade sin glansperiod.
Lite mässingsdetaljer från museets musikrum. Troligtvis så har det spelats på dessa mässingblås i musikpaviljongen som fanns i området.
Det finns så mycket vackert glas att titta på i museet och en del som känns igen från mormor och gamlemormor hem. Det finns fast utställning men vissa montrar byts ut så man kan absolut åka hit flera gånger och ändå se nytt.
Självlysande uranglas
Idag museum, när det byggdes så byggdes det som Folket Hus och det är det ju idag också på sätt och vis.
Museet ligger i folkparken med namnet Lamperudskogen.
I en folkets park måste det ju finns både en fin dansbana och servering.
Glasbruket startades 1835 av Carl Christopher Lampa och Lars Wilhelm Ahlbom. Glasbruket gick dåligt och lades ned redan 1838. Där finns då förklaringen till namnet Lamperud. År 1842 startades glasbruket upp igen av Gustav S Santesson och blev då ett betydande glasbruk.
Kanske har jag väckt lite nyfikenhet så du vill titta in i museet när du har vägarna förbi.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar