Suck! Pust!
Som vanligt placerade vi ut våra bilar vid start och mål för dagens planerade etapp som skulle vara Häljebol till Nysäter. Nu var det så varmt vilket gjorde att vi ändrade våra planer till ytterligare en vandring under eftermiddagen/kvällen när det började svalna på. Anledningen till detta var att vi skulle gå kortare sträcka än planerat tisdag 16 juni som ev skulle bli lika varm.
Redo att börja vandringen. Paraplyet ska skydda mot dagens heta solstrålar.
Kerstin, "damen i rött", min vandringskamrat, dokumenterar starten.
Just i dessa tider är vägkanter och diken fyllda med blommor. Här är det de vackra lupinerna som har övertaget. Det må vara besvärliga blommor som tar över men jag tycker de är vackra där de står i full blom.
Tittar bakåt. Vi är på väg mot Backetorp.
En man som vi mötte berättade att vägen kallas "Ryssvägen" pga att det en gång i tiden var ryska fångar som byggde den.
Många frågar oss om det går att cykla leden och det går det men det kan vara lite besvärligt vid vissa kortare sträckor. Här blev det högt gräs som kanske gör det lite svårt men leder man cykeln den korta sträckan så är det bara att hoppa upp och trampa på sen igen.
Vi gick längs en hästhage där dessa två följde oss en bit. Mysigt! De undrade väl vad det var för "stôller" som var ute och gick med stort färggrant paraply när det inte fanns tillstymmelse till en regndroppe.
Skönt att komma in i skuggan.
Här var det hundkexen som hade tagit över vid vägkanten.
Vägen mot kyrkan. Väg 175 finns längs med skogskanten och på andra sidan hagen med alla smörblommor.
Huvud både bak och fram.
Gillbergasjön, ett naturreservat. Längre bort i bilden, men som inte syns här, rinner Byälven.
Välkommen in i kyrka, hälsas vi med denna fina ingång i vapenhuset. Trevligt att de använder gamla kyrkdörrar som "pynt".
Vägen som leder upp till kyrkan från väg 175.
Vi fick lov att gå upp i kyrkans torn och höga höjder är ju alltid spännande. Lita på att det var jättevarmt här uppe.
Vi lämnade Gillberga.
För eventuella cyklister. Här kom vi ner genom lupinerna, men det är allt en gammal väg där. Det finns ett djupt dike utan bro lite längre in på vägen, just nu utan vatten också, som gör det lite besvärligt. Men med lite muskler i armarna så klarar ni det hinder innan ni cyklar vidare.
Nysäter närmar sig. Vi gick genom Hasslerudsparken för vi kunde inte förstå att leden går på annat vis hur vi än läste kartan. Kanske har vi läst fel, men då hade vi inte sett denna charmiga park.
Alltid sorgligt att se byggnader stå öde och oanvända.
Egentligen går inte leden in i Nysäter utan bakom men vi gjorde en avstickare. Dessutom behövde bilarna parkeras om eftersom vi hade ändrat längden på dagens vandringssträcka.
Framme i Nysäter bestämde vi oss för att det var bad, skugga och vila som gällde. Fasiken vilken varm dag. Suck! Pust! Det finns en badplats vid vikingacentret där vi placerade oss någon timme. Först ett svalkande bad och sedan en tupplur. Skönt! Sedan kunde dagen fortsätta.
Hösåsfjället
Nu går vi i vacker jordbruksbygd via Torp, korsar E18, Källåstorp till von Echstedska gården.
Härligt, slingrig landsbygdsväg.
En grön "ö " i ett grönt "hav" av grönskande växlighet.
Det blommade så grant,
i varenda dikeskant.
Ena stunden stod där en lupin,
så lila och fin.
Hundkex kunde vi också se,
ibland med prästkrage brevé.
Sommaren när den är som bäst,
det luktar både blommor och häst.
Där borta på E18 kör postnord iväg med post.
Hur är det nu då? Långa ax? Bäst jag googlar igen då detta är kunskap som jag lär mig och glömmer lika fort. Färdiggooglad, korn har de långa axen. Då har jag lärt mig detta ytterligare en gång. Tänk, att de ska vara så svårt att komma ihåg.
Läst också att det idag främst odlas för djurfoder och maltdrycker. Ryssland är det land som odlar mest korn i världen.
En liten stuga står inbäddad i grönskan.
Den vägen gick vi inte.
En liten biltur efter att mamma och Sune har varit hos oss och bjudit på fika.
Vad glor du på? tycks kon tänka och glor tillbaka.
Kerstin ska sova i sin bil.
Då tar vi kvâl på von Echstedska gårdens parkering.
God natt!
