lördag 12 november 2011

Bröllop 111111


Hanna Andersson + Christoffer Damström = sant


Nu börjar Hanna och Christoffers vandring hand i hand genom livet som man och hustru.
Lyckönskningar till er!

Finns det någon som vill skåla i champange med oss?
Nu vill vi liksom fira att vi har gift oss!

 Brudgummens mor, Margareta Damström och brudens far, Tor Andersson, låter mat och dryck väl smaka. Gäller oss alla förresten. Plockmat i massor...

Brudens mor Gun Andersson, brudgummens far Anders Damström och tärnan Maija Damström Höglund. Brudens mor "är den skyldige " till bl a brudens klänning. Tärnan jobbade även som toastmaster denna underbara kväll när Hanna och Christoffer sa ja till varandra.

Du svärmor, har du några goda råd att ge mig angående din dotter?
 Hur ska jag hålla henne nöjd, så hon alltid kommer att tycka att jag är en god make till henne?

 Här får Hanna goda råd av sin svärmor. Men Hanna ser lite fundersam ut.
Säger du det?
Aha!
Så du menar alltså att om jag gör på så sätt så kommer han alltid att älska mig som den goda hustru jag då kommer att bli. Det ska nog inte bli så svårt.

Bröllopstårtan



Hanna tackar alla i sitt tal!

Dags för brudgummen att hålla tal.
Jo, du Tor ( svärfar ), vad var det du hade läst? Den som sa det högsta och tydligaste jaet skulle bli den som bestämde i familjen. Det rådde väl ingen tvekan om utan att det var jag som svaradet högst och tydligast?

Hösttema.
Jättevackert arrangemang!

Christoffer omgiven av 3 kvinnor i hans liv: mamma Margareta, syster Hanna och svärmor Gun.

Klara färdiga ...
Polka, vals??????

Brudparet klarade dansen gallant.
Ett underbart vackert par.

För det första, det kysstes inte frivilligt. Jag fick minsann fråga efter den...  för det var något som saknades.
För det andra, det var den snabbaste kyss ... Pga av kamerans mycket mikrokorta fördröjning så hann jag inte fota kyssen och det var inte tal på att göra om den.
Men Hanna ser villig ut till en lite längre bröllopskyss.

Här skickar Hanna och Christoffer iväg sina ungkarls- och ungmösliv i ballonger.
 Bort, bort högt upp i den mörka natthimlen.

Hanna har målat sin kärleksförklaring till Christoffer. Inget som går att missförstå.

Värre var det med Christoffers kärleksförklaring, lite mer svårtolkat tyckte en del. Christoffer bedyrade att han målat en prinsessa och det skulle vi kunna se på kronan som varelsen har på huvudet. Men en av gästerna tyckte det såg ut som en gubbe med bröst.
Ja, inte hade vi tråkigt!

Mycket papper och skräp blev det efter paketöppnandet. Inga dubbletter, tror jag.

Nu är brudens fötter trötta.

Så här glad var jag som fick vara med på denna underbart trevliga fest.

Återigen LYCKÖNSKNINGAR till brudparet

och

tack för festen.

/ Mona



söndag 6 november 2011

Höst- och julkranstillverkning 6 november 2011



Välkomna till Skog för kranstillverkning.
Vilken tur att det inte regnar.
Välkomstskålen består av blossa apelsinglögg, inhandlad i Sulvik, så god.


Camilla måttar upp ståltråd.

Marcus är jättenoggrann med sin krans, som här får mossa som stomme.

Alltid lika glad och go är Siw.
Här sitter hon och binder sin krans och hon sjunger Astrid Lindgrens visor ( Lille katt ).

Buster deltar inte i älgjakt för han vilar sig pga av boleria och då passar det ju bra att han är med oss i skogen.

Nu  har vi flyttat oss från skogen till vår trädgård.
Aktiviten är i full gång.
Vi har så trevligt!
I fikakorgen fanns kaffe, te, julmust och pepparkakor.

Här är min färdiga krans. Inte är jag mycket för prål inte.

Siw gjorde en alldeles underbar höstkrans.
Som ni ser lyckades hon finna både en gul kantarell och en rejält stor trattis.

Marcus krans blev så vacker.
Han valde att lägga den som krona ovanpå pumpmonstret som är kvar sedan Halloween-firandet.

Camilla har gjort denna jättesnygga krans.
Camilla gillar verkligen att arrangera blommor etc.
Det märks  för hon är riktigt duktig, min lillasyster.
 
Siw hade med nät så det tillverkades även " strutar ".

Marcus " strut " påminner om en glass.
Marcus är riktigt duktig på att pyssla, säger en stolt mamma.

 Goa, snälla Buster.

Vi hade tre trisslotter att skrapa.
Det visade sig vara 3 nitlotter, men vi är glada ändå.

Tack för idag kära vänner!
Nu får vi se vad vi hittar på härnäst.

/ Mona

Marja i Myrom 5 november 2011

Vi gästar Marja för att lyssna till hennes berättelser om livet, kärleken och konsten samt tittar på hennes underbara alster.
Marja delar med sig av sitt liv till oss och vi trivs alla gott i hennes sällskap och trevliga stuga.
Hon sprudlar av energi och " dela-med-sig-lusta ".
Vi var alla överens om att detta var en underbar stund.
Tack Marja!


 Denna målning har Marja döpt till "Fem över tolv", vilket jag tror betyder "det är aldrig försent".

Marja välkomnade oss på sin veranda.

Ett underbart broderi som tog 1,5 år att färdigställa.

Detta broderi tog 3 år att göra klart. Marja började brodera paret till höger sedan broderade hon vidare allt eftersom hon upplevde olika situationer t.ex att det kom förbi en vitkindad gås ...

Marja hade målningar målade direkt på väggar i huset.
Dessa goa hästar var målade över den vedeldade köksspisen.
Marja förklarade sina målningar på väggar och i tak med att eftersom huset är gammalt så målade hon över skavankerna.
En tanke jag gillade. :-)
Synd att inte jag kan måla, för det finns en och annan hemtrevlig skavank hos oss också.

" Augusts skor o nymjölkad mjölk
Inte konstigt
att tomtarna blir kära "
Marja läser texten hon har skrivit till målningen.



Marja pratar om kram- och gosedjur.

Traktorn finns i Marjas närhet och i denna tavla finns även ett och annat gosedjur med.

Ytterdörrens glasruta har denna trevliga målning.



Marja berättar att hon har aldrig haft intresse för varken körkort eller bilar tills...
...en trasig rosa cadillac råkar hamna i hennes trädgård.
Hur detta går till får Marja själv berätta för dig.
Marja blir bjuden av bilens ägare/ägarinna att följa med på cruising ett tag senare.
Allt detta gör att Marja möter kärleken när hon deltar i just cruisingen :-)

Nu händer det att det smyger sig in raggarbilar/amerikanska bilar i Marjas målningar.

Marja berättar historier där absint har en viss medverkan.
Vad vi lärde av det var att man ska det försiktigt med den starkspriten.
Endast smaka lite absint och då gärna ihop med en sockerbit.



Undrar om det var självaste hustomten som satt ute i trädgården och vaktade.
Återigen tack till Marja.
Jag hoppas att jag inte har återgett något felaktigt i mina texter till bilderna.
Marja har gett sitt godkännade att jag fick skriva om besöket och visa bilderna.

Jag är så fascinerad av denna kvinna och tyckte att hon var så rolig att lyssna till så jag ska kolla i radions arkiv efter hennes sommarpratarprogram.


/Mona