Solnedgång vid Ränkesnipa påskafton 2020

Vi har vandrat en av våra delsträckor på vår upphackade pilgrimsvandring från norska gränsen till Lurö. Dagens delsträcka var från Skällarbyn till Sulvik, se förra inlägget i bloggen.
När vi ändå var i trakten så avslutade vi denna påskafton med fika och solnedgång vid Ränkesnipa, en vacker utsiktplats vid Ränken. Men vi åkte bil så långt upp vi tog oss och gick de sista ca 900 m ut till "snipan".

Ser ni påskkärringa? För hon finns där.

En höjdrädd påskkärring som kramar ett träd för att känna trygghet. Det är väl  pga sin rädsla för höjder som hon åker bil istället för kvast.

Inte går det att klaga på denna vackra utsikt. '

Kuriosa

Karl XII lär ha sagt " Från Ränkeseds strand till Flogneds sand den längst milen i Värmeland". Han lär ha haft en häst i dålig kondition när han red över sjön så det tog nog sin tid att förflytta sig.

"Dâ satt två kärrnger på en sten, dôm satt där mâ krokige ben

Di smale å prate om dagen som gått, nästan att de skavsår på fötter ha fått,

för di ha ju trampe e hel mil, innan de kom fram till Kerstins bil

Nu ska di bare avslute dagen, efter att de ha fått te och smörgås i magen

Di vill uppleve att dâ skymmer och se när sola i väster rymmer"

 En påskkärring i kvällssolen

Två påskkärringar i kvällssolen.

Bilden är möjlig att ta eftersom jag har burit med mig stativ och självutlösare till kameran. En "fotograf" får inte vara rädd för att bära 😅😅

Det skymmer på, solen är "på väg" västerut.

 

När det gäller fotografer så får man som sagt, inte var rädd för att bära på utrustning. Vid varje vandringssträcka på vår pilgrimsvandring har denna kula funnits med i min ryggsäck men den är sällan använd. Men idag tyckte jag att det passade att använda den. En kula så kul att använda.

Då tackar jag för att du har tittat in på min blogg. Hoppas att du har gillat bilderna från denna fina plats vid Ränken. Har du vägarna förbi och inte har varit där så rekommenderar jag ett besök här.

Önskar er alla en trevlig vår.

/ Mona