Klockan är 04.15, fredag morgon.
Jag kan inte sova, lika bra att gå upp och göra något.
Jag börjar stryka.
Så var det gjort. Gôtt!
Kastar ut mattorna i tvättstugan, mycket nödvändigt.
Många tankar virvlar runt i mitt huvud och det ska det väl göra, för då betyder det väl att jag har något innanför pannbenet.
Men varför virvlar det mest sorgsna och tråkiga tankar?
Varför funderar jag inte kring roliga och trevliga tankar?
Jag är ändå, som oftast, en ganska positiv människa, anser jag själv i alla fall men jag kan ha fel.
För att tänka positivt och glatt just denna tidiga fredagsmorgon så måste jag anstränga mig.
Varför är det på detta viset?
Jag har ju så mycket trevligt och positivt runt mig hela dagarna.
Tänker på Mållas ( mormors ) begravning men inte på Målla utan på oss alla andra som var där, alla vi som delade sorgen just denna dag. Vilka övriga sorger som finns bland oss.
Mitt i farvälet till Målla, som jag är säker på följde med mina/sina tomtar när de vandrade vidare till tomteskogen, så fanns en stor glädje i att träffa människor som man aldrig eller mycket sällan ser. Många ser jag idag på nätet men att träffas i verkliga livet är ändå bäst. Tyvärr, hanns det inte eller gavs inte möjlighet att talas vid med alla som jag önskade. Undrar när vi ses nästa gång.
Målla var en mycket trött och sliten mormor på slutet så det känns ändå skönt att hon får vila nu, det behövde hon.
Så tänkte jag denna morgon.
Jag skänkte en och annan tanke till Lärarlyftet också.
/ Mona
Målla var en mycket trött och sliten mormor på slutet så det känns ändå skönt att hon får vila nu, det behövde hon.
Så tänkte jag denna morgon.
Jag skänkte en och annan tanke till Lärarlyftet också.
/ Mona
Att vara positiv och ända känna sig ledsen och sorgsen och ha tankesurr en inte tycker en borde ha, tycker inte jag har något med varan att göra i grunden.
SvaraRaderaTvärt om är det mänskligt och har sin förklaring! Det är inte antingen eller det där med positivt, det är både och.
Hoppas du hittar "dig igen" :-)