Del 1 Följ mig till Stockholm när jag ska fylla 50 år

Så var det då dags!

Dags att fylla 50 år.

Det som låg långt fram i framtiden.

Nu har framtiden hunnit ikapp.

När jag skriver detta så har framtiden hunnit bli baktid/historia.

Det var inte alls besvärligt att fylla år.
Dessutom lika "pigg och fräsch" som vilken dag som helst.

 Jag informerade vänner och bekanta om att jag inte tänkte ha något kalas och önskade inte heller bli gratulerad.

Jag vald av den anledningen att ta med mig allra bästa Jonas och några vänner till Stockholm för att "bortavara" den stora dagen.

En jättebra anledning till att se vår underbara huvudstad.

 Vi lämnar Åmotfors järnvägsstation torsdag 5 juni 15.40 och kommer hem igen söndag 8 juni 23.20.

Vännerna som var med på resan: Tony Arntsson och Line Fossum Sagranden, Christoffer Damström och Hanna Andersson.

Jag vill lova att vi hade det trevligt och lättsamt. Jag hoppas att mitt ressällskap är av samma uppfattning som jag.

Vi gick, å gick, å gick...

Vi åt å drack, drack å åt ...

Vi hade det som sagt lättsamt och trevligt i dagarna tre.

 Tågresan fungerade perfekt. Inga förseningar här inte, förstår inte varför alla klagar på tågresorna ;-) 
På hemresan var vi hela tiden för tidiga till varje station så vi var tvungna att vänta för att få åka vidare. 
Bekvämt med tåg, det är det. Basta!

Ditresan valde vi på frivillig basis att umgås stående i Bistron. 
Oj, vad trevligt vi hade det.
Oj, vad ditresan gick fort.

"Man har inte roligare än man gör sig" och vi gjorde oss väldigt roliga, tycker jag (vi).

 Vistelsens allra första måltid. 
Mums!
Jag gillar verkligen att äta på restaurang.

6 juni
Dagen då jag mötte kung Carl XVI Gustaf

Tre gubbar, tre gubbar, från lilla Åmotfors
De vandra, de vandra, så glada alla tre.
...

 Stadshuset

 Gamla stan

 Passar ganska bra i bild

Svalkande iste

Sveriges nationaldag var det.

Sveriges var det ju ...

Alltid trevligt med människor. 
Fantastiskt att vi alla är unika, att ingen av oss är precis lika.
Sen var det detta med förutfattade meningar om andra människor.
Jag gissar att denna stiliga herre är amerikan.
Troligtvis gissar jag fel.

Kissnödig.
Den lånade nyckel ledde mig rätt ner i mörka spännande källaren där toaletten är.

Inte kissnödig. 
Samma trappa ledde upp över jord igen.
Kommer den tunga järndörren att gå att öppna eller är jag för evigt förpassad till denna trappa med toalett i nedre änden.

Inte blev jag inlåst i något skumt källarutrymme heller.
Som ni nu ser så var det jag och några till som sprang omkring och upplevde Stockholm genom en kameralins eller kameradisplay.
Trevligt hade vi det!

Underbart med människor.

På tal om människor, här är två till. Dessutom bekantingar från Åmotfors.
Jag presenterar här Hanna och Christoffer.
Tack för att ni bidrog till att resan blev så trevlig.

 Storkyrkan i Gamla Stan

 Med Djurgårdsfärjan till Djurgården
Torn, torn ...
Gröna Lund.

I höga tornet hängs det och slängs
Mycket kill i magen där, skulle jag tro.
Oj,vad folk skriker och skrattar.
Måste kittla jättemycket.
En massa upp och ner, ner och upp-aktivitet också.
Alltid trevligt med nöjesfält. 
Denna gång besökte vi det endast på håll och genom kameraögat.

Hon har blommor i sitt hår...
Vackert!
Någon blir här firad på sin födelsedag.
Dock inte jag, 2 dagar kvar för min del.

Medan vi var på ABBA-museet så passade kungen och hans familj på att åka hästkortege förbi för de skulle till Skansen.

Egentligen ganska dumt att jag inte gick ut och tittade, jag är ju trots allt royalist, och

särskilt när de åkt precis förbi ABBA-museet.

 Men jag såg ju när kungens hästar kom tillbaka utan kungafamiljen.

Kände mig nöjd med detta. 

Dags att lämna Djurgården.

Promenerade in mot centrum igen.

 Vackra Stockholm.

Bäst som vi gick där på Djurgårdsbron ...

... då kommer han (och familjen).

De ska ju hem från Skansen också.

Jag skyndar mig upp med kameran.

Jag går inte djupare in på några detaljer men jag lovar er att HKH och hans familj har hört Mona Guttke bete sig som man inte ska. Vem bestämmer det egentligen? I detta läge, jag.

Han har med största sannolikhet hört hennes röst ropa och tjoa samt sett dessa fantastiskt hysteriska vinkningarna som hon genomförde.

Dagens avslutas med en kall körsbärsöl. 

Smakade mycket gott!

Jag tackar mitt fantastiska ressällskap för denna trevliga dag.

Imorgon 7 juni upplever jag min sista dag innan jag når 50-strecket.

En hellyckad dag!

Fortsättning följer för den som visar sig vara intresserad.

/ Mona